Så kan (min) käraste användas i en mening
- Min fars bourgogne !
- Hon har alltid varit min.
- Hon kramade min hand så att det gjorde ont och hoppades, att vi snart skulle bli vänner.
- Den främmande herren var dock i begynnelsen vemodig och mild, och bad min arbetare följa sig ut, efter han ville tala något med honom avsides.
- – Min personliga- och SFSU:s åsikt är att det absolut inte är framtiden att införa det i klubblagsfotbollen, säger han till SVT Sport.
- För övrigt var ej Emilia av den första ungdomen mera, och du, min unga sextonåriga läsarinna, skall kanske finna henne mycket, mycket gammal.
- Men först-forst skall dolken hava störtat avgrundens tvenne furstar, min faders mördare och min moders.
- Nu är du min lilla mamma, och nu är det du, som skall hålla reda på mig.
- Hela min skimrande verld hade störtat samman ,
- Och jag makade mig sakta, så att hennes arm gled ur min.
- Vid den tid då min berättelse börjar närmade jag mig de fyrti.
- Och osynligt kommer detta tecken alltid att sitta kvar på min hatt som det stora märket över mitt liv.
- Enligt min k. hustrus förmenande skall Lasse ha varit enda roten och upphovet till rörelsen vid Iglinge.
- Den uppgiften kan enligt min mening starkt betvivlas.
- " Min underrättelse har varit opålitlig, som jag hör ?
- – Det var här jag träffade min man en gång i tiden.
- Nu steg det en mörk rodnad upp i min interlokutörs ansikte, och med vänlighet och förbindlighet var det inte längre mycket bevänt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.